Nääädå. Bara så jävla less.

Hela hösten har jag dragits med något skit i kroppen. Förmodligen en allergi, inte vet jag.

Jag kan inte vara i hönshusen, för då slår luftrören igen, jag kan inte hålla på med veden, för då slår luftrören igen, Jag kan inte rengöra vedpannan, för då....

Ja, jag har hyperkänsliga luftrör. Har jag aldrig haft förr, men nu!

Sunda förnuftet säger ju att jag ska undvika det jag reagerar på, så att kroppen får tid att läka. Men hur i h-vete ska jag undvika höns, ved, aska, damm, katter och hundar när jag lever mitt ibland dem/det?

Ska jag flytta hemifrån och ta in en firma som får avliva djuren och sanera hemmet? Nä, skulle inte tro det.

Allt detta gör ju också att jag blir jättetrött, det ÄR jobbigt att inte kunna andas ordentligt, att hosta sig igenom nätterna. Tröttheten i sin tur gör att jag blir känsligare, moment 22 va?

Antar att nästa steg blir att sanera sovrummet, utestänga djuren därifrån. Men jag kan ju inte leva hela livet instängd i sovrummet heller.

En katt har vi avlivat i förrgår förresten, Nisse, mannen i mitt liv har fått vandra iväg till landet som kryllar av småfåglar och möss. Ett svårt, men nödvändigt beslut, han blev sjuk, 11 år gammal.

Just nu vet jag varken ut eller in, ska sova en stund och se om inte allt känns bättre sedan.

NISSE, mannen i mitt liv, finns inte bland oss mer