skogsmommo

Direktlänk till inlägg 5 oktober 2010

med stapplande steg

Av åsa - 5 oktober 2010 22:27

Ska jag försöka ta mig i kragen och komma igång med bloggen igen. Vi får väl se hur det går.

Sist jag skrev, det var ju nästan 100 år sedan! Och det har hunnit hända en del sedan dess. Ni som känner mig vet prexis vad jag har haft kring mig.


Tidigare i somras, så högg det till i min rygg, och benen vek sig. Nu efter dryga tre månaders sjukskrivning, så väntar jag på att få komma på MR. Känns lite kluvet det där, samtidigt som jag hoppas att de inte ser något på röntgen, så skulle det vara ganska skönt om det var något som skulle kunna åtgärdas. Just nu är det sjukgymnastig som gäller, och doktorn säger att det är en disk som är i kläm.


Jag tror att jag har nämnt att min mamma varit dålig tidigare. Nu i augusti så avled hon, både väntat och ändå så kom det så plötsligt.

Hon var inlagd på sjukhus i Kiruna, i väntan på operation av hjärtklaffarna, fick besked på fredagen att hon skulle flygas till Umeå på måndag, för operation på onsdagen.

Natten mot lördag så fick hon feber, fördes till IVA, där de konstaterade lunginflammation, och från det att jag fick beskedet att hon låg där, så hann vi inte komma iväg från Luleå innan hon somnat in.


Och jag som inte är troende på det viset att jag går i kyrkan, eller ber till någon gud. Är förvissad om att hon har det bra idag. Hon sitter förmodligen ute på ett fjäll, vid en bäck, och tittar på ekorrar och småfåglar. Och så misstänker jag att hon har en katt eller två till sällskap också.   


Efter hennes bortgång så håller jag sakta men säkert på att ta mig upp ur en djup grop. Det går bättre för varje dag som går.


Fördelen med denna sjukskrivning har i alla fall varit att jag kunnat umgås med barnbarnen mer än jag hade kunnat annars. Och det gillar jag!


Stickningen har fått vila ganska ordentligt, men nu har jag kommit i gång så smått efter ett långt uppehåll. En del julklappar är färdiga, och så lite annat smått o gott.

Ett hundhårsgarn som är beställt för längesedan, har så smått börjat ta lite form också. Så det finns hopp ;-)


Nu gó vänner, ska jag ta o krypa i säng med en bok. Men jag återkommer!


kramar till er alla och var rädda om varandra. Tala om för era nära o kära vad ni tycker om dem, för ni vet inte om det kommer en morgondag.


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av åsa - 8 januari 2012 11:12

  Jaha, vad är nu detta? Jo, jag har bestämt mig, jag ska gå ner i vikt. Och nu är jag på gång. Vikten går neråt, kilo för kilo. Och jag ser ju nu att "fasen" det är inte så himskans långt kvar till målet. (ja, allt är ju relativt)   -Om j...

Av åsa - 19 maj 2011 15:54

I höstas så plockade vi med oss alla mattor och sängkläder hem för tvätt, och nu var det dags för dammsugning och skurande av stugan. Samt att återställa de tvättade pryttlarna. En regnig dag ägnades åt städning och myspys. Så nu är den klar att anvä...

Av åsa - 15 maj 2011 17:52

I dag packade jag in hunden och mig själv i bilen, och rattade iväg upp till stugan. Förra gången vi var dit, så tog vi oss inte in, för tjälen hade knuffat upp bron framför dörren.   Denna gång lyckades det bättre. Dörren gled upp så snällt.  ...

Av åsa - 13 maj 2011 10:23

Jepps,FORTFARANDE! Var till min doktor i måndags, och tänkte att jag får väl en dos med antibiotika till, så blir det bra. Men se, jag har en ordentlig doktor, så han sa till sköterskan att hon skulle ta blodet jag hade kvar, och sedan så fick...

Av åsa - 7 maj 2011 18:29

Jag hade ju förmånen att få ha två av mina älskade barnbarn här under deras påsklov. Och i vanlig ordning, så delade de med sig av små ilskna baciller innan de återlämnades hem till sin far. En veckas påskledighet förvandlades ganska snabbt till y...

Ovido - Quiz & Flashcards