Är titeln på en låt av Euskefeurat. En låt som är värd att lyssna på, med tänkvärda tankar i.

Här har ni texten: 

TANKAR PÅ NATTGAMMAL IS

               D                          G        Em
Jag satt uppe och vaka med farsan i natt,
       A7                                 G            D
i en tre, fyra timmar tror jag säkert vi satt.
                         G                    Em
Han kunde inte sova, värken var svår
       A7                           G       D
och så har det varit nu, i några år.
                                    Em      G
Men jag har nog aldrig riktigt förstått
    A7                         G          A7
förrän nu i natt, hur dåligt han mått
              D                               Em           G
när han suttit vid köksfönstret och stirrat ut.
             A7                           G             D
Knappt femti år gammal, förbrukad och slut

                     A7                          G          D
Ref: Och där ute i natten, över djupsvarta vatten,
            A7                               G       A7
     har tankarna vandrat på sin irrande färd.
        G                     D  Hm
     Vandrat på nattgammal is,
       D                G        A7            D
     tankar, om arbetets värde och pris.

Det var femtiåtta som vi flytta hit
och han började i gropen på cementgjuterit
Jag minns hur det sas att han jobba för fem
och hur han alltid var så trött, när han kom hem
Han har ätit sitt bröd, i sitt anletes svett
och han var väl för snäll för att kräva sin rätt
Han har alltid gjort sitt, aldrig smitit ifrån
så, att se honom nu, känns precis som ett hån

Ref:

Värken kom sakta smygande på
och det fanns inget lättare han kunde få
Axlarna värkte, ryggen var slut
och armarna kunde han knappt räta ut
Ja dom sista åren var bittra att se
Sen kom då strejken och då gick han med
och då var det precis som om han levde opp
och reste sin nedslitna, krokiga kropp

Ref:

Strejken blev lång, det var ingen som vek
Dom höll ihop, fastän rörelsen svek
Det var det jag och farsan pratade om
och om hur allting tog slut sen, när dråpslaget kom
Sen, när dråpslaget kom och dom alla fick gå
och han sa - Hur det kändes kan ingen förstå
Här hade man gett dom halva sitt liv
Ja det var som om nån vridit om en kniv

Ref:

Nu har han stämplat sen strejken tog slut
men hur blir det nu, när han har stämplat ut
Vem vill ha honom nu, han som snart gjort sin tid
Vem vill ha en femtio års halvinvalid
Så sitter det folk nere på busstation
i min egenålder, med förtidspension
Han som har slitit sig krokig och krum
får sitta med värken, bitter och stum

Ref:

Text: R. Eriksson
Musik: Trad.

I går kväll/natt så hade jag en sådan där "tankekväll" då det poppade upp allt och ingenting i huvudet, som det kan göra ibland. Jag tror personligen på att det beror på att hårddisken (d.vs. huvudet) är full och behöver åtminstone formateras om lite.

Det började med att jag satt och läste en massa bloggar, som jag inte ägnat en tanke åt på sistone. Och insåg att väldigt många bloggar om allt som är positivt och bra. Hur de inrett sina hem, stickat vackra saker, gjort underbara smycken, fotograferat m.m

Men inte så många som berättar om hur det verkliga livet ser ut. -Jodå, jag har sådana också i min länksamling.

Och när jag läste, så började jag fundera på om människor verkligen är så lyckliga, eller är det så att vi, till mans, inte vill berätta för andra om att vi inte är perfekta? Eller är det bara för att det finns så mycket elände runt oss, så vi vill fokusera på det positiva istället?

-Missförstå mig inte nu, jag tycker att det är jätteroligt att läsa andras bloggar. Och jag tycker absolut inte att någon ska ändra på sitt sätt att blogga. Utan det var en reflektion -en tanke på nattgammal is....

Blogga på där ute i cybervärlden, för alla ni tillför mig så mycket. Både glädje, idéer, energi, tankar av alla de slag.

Tack för att ni finns!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jaha, vad är nu detta? Jo, jag har bestämt mig, jag ska gå ner i vikt. Och nu är jag på gång. Vikten går neråt, kilo för kilo. Och jag ser ju nu att "fasen" det är inte så himskans långt kvar till målet. (ja, allt är ju relativt)   -Om j...

I höstas så plockade vi med oss alla mattor och sängkläder hem för tvätt, och nu var det dags för dammsugning och skurande av stugan. Samt att återställa de tvättade pryttlarna. En regnig dag ägnades åt städning och myspys. Så nu är den klar att anvä...

I dag packade jag in hunden och mig själv i bilen, och rattade iväg upp till stugan. Förra gången vi var dit, så tog vi oss inte in, för tjälen hade knuffat upp bron framför dörren.   Denna gång lyckades det bättre. Dörren gled upp så snällt.  ...

Jepps,FORTFARANDE! Var till min doktor i måndags, och tänkte att jag får väl en dos med antibiotika till, så blir det bra. Men se, jag har en ordentlig doktor, så han sa till sköterskan att hon skulle ta blodet jag hade kvar, och sedan så fick...

Jag hade ju förmånen att få ha två av mina älskade barnbarn här under deras påsklov. Och i vanlig ordning, så delade de med sig av små ilskna baciller innan de återlämnades hem till sin far. En veckas påskledighet förvandlades ganska snabbt till y...