Ska jag försöka ta mig i kragen och komma igång med bloggen igen. Vi får väl se hur det går.

Sist jag skrev, det var ju nästan 100 år sedan! Och det har hunnit hända en del sedan dess. Ni som känner mig vet prexis vad jag har haft kring mig.

Tidigare i somras, så högg det till i min rygg, och benen vek sig. Nu efter dryga tre månaders sjukskrivning, så väntar jag på att få komma på MR. Känns lite kluvet det där, samtidigt som jag hoppas att de inte ser något på röntgen, så skulle det vara ganska skönt om det var något som skulle kunna åtgärdas. Just nu är det sjukgymnastig som gäller, och doktorn säger att det är en disk som är i kläm.

Jag tror att jag har nämnt att min mamma varit dålig tidigare. Nu i augusti så avled hon, både väntat och ändå så kom det så plötsligt.

Hon var inlagd på sjukhus i Kiruna, i väntan på operation av hjärtklaffarna, fick besked på fredagen att hon skulle flygas till Umeå på måndag, för operation på onsdagen.

Natten mot lördag så fick hon feber, fördes till IVA, där de konstaterade lunginflammation, och från det att jag fick beskedet att hon låg där, så hann vi inte komma iväg från Luleå innan hon somnat in.

Och jag som inte är troende på det viset att jag går i kyrkan, eller ber till någon gud. Är förvissad om att hon har det bra idag. Hon sitter förmodligen ute på ett fjäll, vid en bäck, och tittar på ekorrar och småfåglar. Och så misstänker jag att hon har en katt eller två till sällskap också.   

Efter hennes bortgång så håller jag sakta men säkert på att ta mig upp ur en djup grop. Det går bättre för varje dag som går.

Fördelen med denna sjukskrivning har i alla fall varit att jag kunnat umgås med barnbarnen mer än jag hade kunnat annars. Och det gillar jag!

Stickningen har fått vila ganska ordentligt, men nu har jag kommit i gång så smått efter ett långt uppehåll. En del julklappar är färdiga, och så lite annat smått o gott.

Ett hundhårsgarn som är beställt för längesedan, har så smått börjat ta lite form också. Så det finns hopp ;-)

Nu gó vänner, ska jag ta o krypa i säng med en bok. Men jag återkommer!

kramar till er alla och var rädda om varandra. Tala om för era nära o kära vad ni tycker om dem, för ni vet inte om det kommer en morgondag.