så har det förra året både kommit och gått, och nu är det dags att ta itu med det nya.

För mig har det varit ett år fyllt med upplevelser och insikter -om allt möjligt. Ett år då jag har lärt mig mycket om mig själv som jag inte visste tidigare.

• En av de största händelserna var väl det nya barnbarnet, vars föräldrar tyvärr har den dåliga smaken att bo 35 mil från oss...Suck! Precis som dottern, så har den äldsta sonen valt att flytta tillbaka upp till Kiruna. Det är väl okej, men det känns bara så långt dit ibland.

• Det har hänt en hel del saker under året, bl. a. har jag -efter många långa dagar med både skratt och tårar, äntligen blivit färdig som utbildare   i första hjälpen inom Röda Korset. En resa som gett mig nya kunskaper, befäst de gamla kunskaperna och framför allt så har jag fått träffa en massa nya underbara människor under denna resa.
• Jag har också tagit beslutet att inte jobba mer som första hjälpare åt RK. Detta av flera olika orsaker, men framförallt just för att ha tid, ork och engagemang nog att utbilda andra människor i detta. Ett beslut kantat av mycket funderingar hit och dit, ni som läst mina tidigare inlägg känner redan till detta.
• Jag har hittat igen min gamla kompis "T"   som jag tappat bort under årens lopp, när livet kommit emellan. Vi har träffats 2 gånger under våren, och det kändes som om vi inte alls hade varit ifrån varandra i 15 år. Tänk så fantastiskt det kan vara med sanna vänner! Fast man inte träffas på evigheter, så finns man ändå på något vis där för varandra.
• På jobbet har jag fått lite nya arbetsuppgifter, inte av den betungande sorten, utan tvärtom. Mina leder ger sig ju, som bekant, till känna ganska ofta. Med stigande ålder, så kan jag ju inte påstå att det har blivit bättre -snarare tvärtom. Och nu har jag ett jobb dom innebär en del sittande bakom skrivbordet. Kanonbra!
  Jag har även fått ett större ansvar för mina arbetskamrater då jag sitter som samordnare mellan chefen och de på "golvet", gör scheman, fakturor och lite annat administrativt "pyssel"
• Tyvärr så har året också bjudit på sjukdomar,   massor av dem! Jag har nog aldrig någonsin varit så mycket sjuk som under 2009. Ständiga förkylningar och allergier som jag inte visste att jag hade, ja de har dykt upp nu.
  

  Men idag så tog jag med mig ett foto på min mormor, som ska fylla 95 om en månad. Det fotot har jag framför mig på skrivbordet. När jag tittar på denna underbara, starka kvinna, så tänker jag att; "kan hon, så kan jag!" Och genast känns det lite lättare att leva  
  Tänk vilket liv hon har haft, och aldrig har jag hört henne klaga. Jag ska skriva ett inlägg om henne och hennes liv någon dag, så får ni också läsa om denna underbara kvinna, som är min älskade mormor.

Nu ska jag återgå till mitt avlönade arbete, innan chefen sänker lönen för mig!

Kram på er alla, och sköt om er!