Här är det full fart, från tidig morgon till sen kväll. -Nåja, sååå sena kvällar är det ju inte för mig, eftersom jag stiger upp halv fem vareviga morgon. *suck*

Men när det jojkar under min kudde på morgonen, så smyger jag ut ur sovrummet, försöker med telepati övertyga hunden om att hon INTE behöver dansa macarena klockan halv fem på morgonen, för då kan hon väcka de sovande monstren.

Monstren? Ja, barnbarnen som ligger och sover, och jag är helt övertygad om att de förvandlas till monster om de blir väckta den tiden på dygnet. Och skulle nu inte de förvandlas, så är jag alldeles säker på att deras mamma blir det.

Jag stänger dörren till sovrummet försiktigt, och tassar iväg till altandörren för att släppa ut den dansande hunden, -nä, telepati fungerar inte på henne.

Klär på mig, skrubbar tänderna, försöker få upp ögonen så pass att jag åtminstone ser vägen när jag ska köra.

Kollar i spegeln så att jag inte har byxorna på huvudet, och öppnar dörren -försiktigt -HA! -den gnisslar fortfarande!

Sedan när jag är nästan är ute på E4:an, efter en mils körning, så har bilen fått upp värmen, jag har fått upp ögonen, och orkar till o med slå på radion.

Väl på jobbet, så har jag inte en aning om hur min dag ser ut, det kan vara alltifrån en relativt lugn dag på kontoret, till en dag som inte slutar förrän 12 timmar, och måååånga steg  senare. -Vad jag jobbar med?

Jag är produktionssamordnare på Samhall i Luleå, vilket innebär att jag ser till att folk är där de ska, när de ska, och gör det de ska. Och ser till att de har ett schema att följa. Förutom det så ska jag täcka upp om någon är sjuk, eller om det är extra mycket att göra på någon arbetplats.

Och just nu, så har jag två små söta monsterprinsessor här hemma, som kullkastar mina planer på middagsslummer när jag kommer hem. Jag hinner inte sitta ner i min stickhörna och bara vara heller, för då är det någon som kommer och säger "mommo, kolla" eller något annat livsviktigt. Och sedan så måste man ju hinna med alla kramar, och godnattpussar och sådant där.

Så, strax efter att prinsessorna stupar, så gör skogsmommo detsamma. Därav de lite glesa blogginläggen just nu.